Så har då det varma vädret förbytts i regn och rusk. Egentligen är det helt skönt. Det gör gott för potatisen och de andra odlingarna att få regn över sig. Jag hoppas också att det svalare vädret litet bromsar binas aktivitet. Vi ligger ohjälpligt efter i att bygga och vaxa ramar. Köpte nya lådor men när jag i går byggde ihop dem för att sedan måla dem vackert gröna märkte jag att jag fått fel storlek. Lådorna var ferrar och ramarna vi byggt passar de större langstroht. Nu måste jag köpa nya stora lådor + ramar och vax för de mindre. Fördelen med de mindre är att de är lättare att lyfta. En stor låda full med honung är ganska så tung. Det poängteras också i litteraturen att man skall lyfta på rätt sätt och akta sin rygg. Det finns roligare än att få ryggskott med en låda honung i famnen och tusentals bin runt omkring. Hur som helst så fick jag ett botten och ett tak målat. I dagarna skall jag gå igenom kuporna och se om jag måste göra avläggare för att förhindra svärmning. Enligt Carl Otto Mattsons och Johann Langs bok "Bin till nytta och nöje" (ett måste för varje nybörjare) kan man ta ramar från flera samhällen och lägga ihop dem till en avläggare. Det låter rätt bra. Eftersom vi nu har tre samhällen tycker jag det skulle bli litet väl mycket med att plötsligt ha sex om alla måste delas.
Man blir så glad när man på morgonen kommer till Helsingfors järnvägsstation. För tredje året å rad har man byggt upp en trädgård där. Det piggar verkligen upp den morgonsömniga. Heja VR!
Vi bor på Toivola i Esbo tillsammans med labradoren Cora, ett oräkneligt antal bin samt några hönor.
tisdag 27 maj 2014
lördag 24 maj 2014
Utvinning av stenkross i Köklax!
I veckan
hölls i Köklax ett informationsmöte där det framgick tråkiga nyheter. Esbogård
Ab planerar på Högberget, i närheten av Kärringmossen, schaktning och krossning
av berg. När man schaktat tillräckligt djupt fylls hålen av jordmassor som
uppstår vid t.ex. byggen i Helsingfors. Det är inte något litet projekt vi
talar om. Området som skall schaktas är ca 40 hektar stort och hela området som
berörs 73 hektar. Man räknar med att få ut 10-15 miljoner kubikmeter kross.
Stämningen
på mötet var självfallet upprörd och diskussionen blev ganska hätsk. Det är
inte svårt att förstå, bl.a. ligger det en hästgård ca 300 meter från
projektområdets gräns. Det säger sig självt att man inte kan föda upp hästar,
eller ens hålla ett stall, så nära den mycket bullriga och dammiga
verksamheten. Visserligen sägs det i projektplanen att ”närheten av
bosättningen beaktas redan i planeringsskedet för att minska på olägenheterna
som projektet medför”. Vad det här egentligen betyder kan man fråga sig. I
planen nämns också att ”verksamheter som hänför sig till projektet placeras minst
300 meter från bosättningen”. Det verkar vara ett försumbart avstånd.
Söder om
projektområdet ligger bl.a. Haluträsk med en tät bosättning. Huvudsakligen ligger
de husen inom en kilometers radie från Högberget. Toivola klarar sig något
bättre för vi har en dryg kilometer till det berörda området. Men det är klart
att hela miljön kommer att förändras. Projektplanen säger också att ”projektet
medför en bestående och betydande förändring” och det ju var och en räkna ut.
Redan att gå på hundpromenad i skogen kommer att vara helt annat om man utför
sprängningar och krossar sten i närheten. De skogsvägar som både vi och andra
motionärer brukar använda för rakt mot, och ställvis genom Högbergsområdet.
Djurlivet
kommer också att förändras om projektet genomförs. Nu har vi ett starkt bestånd
av vitsvanshjort, älg och rådjur. Två vintrar å rad har vår granne sett en lo
dricka ur deras bäck, dessutom finns det räv och mårdhund (som man kanske inte
behöver sörja över). Skogsfåglar och tranor häckar i området och flygekorrar
har observerats.
Jag
tycker illa om människor som bekämpar t.ex. socialt boende i sitt närområde,
men den här gången måste jag säga INTE PÅ MIN BAKGÅRD framför allt för att
projektet har så långtgående följder och kommer att pågå i otroligt många år.
Nu
genomförs en miljökonsekvensbedömning. Olika instanser och folk som bor i
området får komma med synpunkter och anmärkningar. I höst när NTM-centralen
sammanställt alla utlåtanden går ärendet vidare.
fredag 23 maj 2014
Stafettkarneval
Idag och i morgon är det Stafettkarneval. 8000 skolelever deltar i Europas största tävling för skolor. Det gäller att ha ett minutprogram för att allt skall löpa på. Finlands Biodlarförening delade även i år traditionsenligt ut honungsdryck Den brukar ha strykande åtgång, speciellt när det är så varmt som nu. Det var närmare 30 grader på stadion och speakern uppmanade både deltagare och åskådare att tanka vatten.
För den som själv vill tillverka honungssaft kommer receptet här:
Recept på honungsdryck:
500g honung
2 citroners saft
ca 5 liter vatten
Blandas väl och avnjuts kall.
För den som själv vill tillverka honungssaft kommer receptet här:
Recept på honungsdryck:
500g honung
2 citroners saft
ca 5 liter vatten
Blandas väl och avnjuts kall.
onsdag 21 maj 2014
Träningar
Jaktprovssäsongen har kört igång, men vi befinner oss ännu på träningsstadiet. I jämförelse med många andra hundägare är jag ganska lat med tränandet. Under vintern har jag inte ens tränat varje vecka, än mindre varje dag. Å andra sidan tror jag att hundarna mår bra av att vila hjärnan emellan. Nu när Cora tränat mera regelbundet, ca 1/vecka, märker man tydligt hur hon utvecklas. Träningskompisarna är oftast systrarna Nova och Kirppu. På bilden sitter Cora t.h. och Nova t.v. Efter att det blev varmt har vi börjat med vattenträningar. Siktet är inställt på att i sommar gå på nybörjarprov (ALO). Det gäller naturligtvis också att få en startplats. Melissa (Chilihunters City Melissa) har en 2:a i öppen klass (AVO2). Det är där hennes nivå ligger. Eller kanske det är min nivå. När Melissa 2007 kom i huset visste jag ingenting om jaktprov. Jag hade aldrig hört talas om sådana. Inte heller kände jag till att det fanns jaktlabradorer förrän en kompis nämnde det. Nu vet jag bra mycket mer, även om det inte alltid är så lätt att omsätta teorin i praktik. Men månne man inte kan säga att även jag utvecklats i takt med hundarna.
söndag 18 maj 2014
Löken är satt
Nu har jag fått löken i jorden och självfallet potatisen. Gullök, rödlök och silverlök sattes under veckoslutet. Gräslöken och den kinesiska luftlöken är redan frodig och plockas flitigt till bl.a. sallader. De som tidigare bodde på Toivola måtte ha älskat vitlök, eller varit rädda för vampyrer. Här fanns vitlök överallt i köksträdgården. Vi som vill odla också annat har grävt upp lök efter lök. Nu odlar vi egen vitlök under ordnade förhållanden. Två trädgårdsbassänger är reserverade för vitlöken. Så här fina såg de ut redan för en månad sedan.
onsdag 14 maj 2014
Äntligen varmt!
När vi flyttade till Toivola för tre år sedan hittade vi en mängd gamla bikupor och en gammal rostig slunga. Det var väl då tanken på egna bikupor föddes. När sedan Esbo Arbis ordnade en kurs i biodling var saken klar. De gamla kuporna kunde inte användas. En del av dem får stå i gårdsmuseet och slungan fick kastas. I maj i fjol fick vi det första samhället. För att förhindra svärmning delade jag på det och sedan köpte vi ytterligare en avläggare. Spänningen var stor efter invintringen. Skulle alla tre klara sig? Sen blev ju vintern högst ovanlig (åtminstone efter flera mycket snörika vintrar). Såhär såg det ut i mars. Full fart i alla tre samhällen. Nätet satt vi upp på hösten då vi märkte att talgoxarna trodde att kuporna fungerade som deras restauranger. Efter den varma påsken kom en kall period och bina höll sig ganska stilla. Idag är det full fart igen när solen skiner och det är över + 10 grader. Jag hoppas att det nu skall börja finnas tillräckligt med blommor så att samhällena kan växa till sig och börja producera honung.
söndag 11 maj 2014
Toivola
Så här såg Toivola i tiderna ut. Idag är huset något moderniserat och den glada kon saknas. Fast vem vet kanske det en dag flyttar in en ko i ladugården.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)