Världen
är full av de mest märkvärdiga små kryp. Sedan barnsben har jag intresserat mig
för fjärilslarver och periodvis fött upp dem i glasburkar för att sedan antingen
släppa dem fria inför puppstadiet eller sett dem förpuppas och sedan krypa ut
som färdiga fjärilar. Häromdagen såg jag på vår trappa en oerhört grann
fjärilslarv. En grann larv betyder att själva fjärilen är mycket anspråkslös. Så
var också fallet med den här larven med det poetiska namnet lönnaftonflyet
(Acronicta aceris). I Finland förekom den sparsamt i sydväst innan den helt och
hållet försvann på 1970-talet. Numera förkommer den igen på Åland och längs
kusten. Larven lever, som av namnet framgår, främst av lönnblad.
En ny bekantskap, en lönnaftonflylarv. |
![]() |
Lönnaftonflyfjärilen ser betydligt anspråkslösare ut. Foto: Wikipedia. |
Jag vet
inte om det beror på avsaknaden av gröna fingrar eller om sommarvädret ställt till
det, men av mina sommarblommor som jag omsorgsfullt sådde i juni har det just
ingenting blivit. Bara vid vår utedusch växer det bra och det kan knappast bero
på att det skulle ha varit så torrt på andra ställen.. Där växer både väldoftande luktärter
och en ny bekantskap, Törnrosas kjortel (Rochdochiton atrosanguineum) som också är en klängväxt.
Ser den inte fin ut, Törnrosas kjortel? |
Sedan
jag skrev om orangeriet har allt självfallet stått stilla. Visserligen hämtades
glasen hit i förrgår, vilket förstås gladde oss och fick våra förhoppningar att
stiga. Segt är det, mycket segt.