måndag 30 december 2019

Den oförbätterliga värphönan Elvira.



 Elvira är verkligen en värphöna med stort V. Nu ligger hon på ägg igen. Hon hade en kull i mars och en kull i juli. Tidpunkten är usel, men hon ligger med känd envishet på sina ägg. Eller hennes är det ju inte, för vi har skaffat ägg av annan sort. Hon ligger på några lantrasägg och några aracuanblandningar. Precis som tidigare har hon sparkat ratat en del, som jag hittat nedkylda på golvet. Nu hoppas jag att hon håller resten under sig till det om en dryg vecka är dags för kläck. Elviras föredöme har lockat även systern Mustikka till ruvningsbädden. Hon var den olycksaliga hönan som i mars förlorade sin ena kyckling då Elvira helt skamlöst stal den av henne. Sällskap har de av Mustikkas ena dotter Puolukka. Det finns sammanlagt tre svarta hönor och eftersom jag endast med svårighet kan skilja dem åt heter de två yngre Puolukka (lingon). Lika som bär är de och i pluralis blir det då Puolukat. Emellanåt klämmer sig också Isabella och Regina ner i redet. Isabella är redan 4 år gammal så det är klent med värpandet, men varmt och skönt i redet.

Elvis övervakar Puolukoidens ruvning. Elvira som är vår enda buffärgade sträckte på benen när bilden togs.

Vi har tyvärr inte möjlighet att avskärma hönan som ruvar, vilket jag varmt rekommenderar. Om man bara har möjlighet att planera hönshuset så att det går att låta den ruvande hönan vara helt i fred är det bästa. Som vi nu har det introduceras kycklingarna genast de kan stå på egna ben för flocken och det har ju också sina fördelar. Hittills har den biten gått bra. Nu har vi visserligen litet tupptätt då jag inte förmått bestämma mig för vilken tupp jag skall behålla. Elvis, som är helt svart är huvudtuppen, men från sommaren har vi kvar Pärla (jag hoppades in i det längsta att det skulle vara en höna) och Poju.

Eftersom de dvärghönsen blir bara fler har vi fördubblat storleken på deras utegård. Där har de flitigt rört sig också de dagar då det legat ett tunt lager av snö på marken. Eftersom dvärg kochin har fjädrar längs benen och ner på fötterna blir de ganska smutsiga för vått har det varit denna höst. Det har regnat och regnat och den enda som är glad över det är grundvattnet vars nivå förmodligen är ganska bra vid det här laget.