Först blev vårt gamla lilla hönshus, byggt på 1990-talet för litet för de stora hönorna. När vi fick flytta en lekstuga som stod på svärmors tomt löste sig den ekvationen och de små rymdes ännu in i sitt lilla hus byggt på en lastpall. Men dvärg kochin är kända för att ruva och de blir bara fler och fler. Det var en orsak till att vi slaktade de stora hönorna och de små fick överta lekstugan som sommarviste. Men inte kan man bara ha en flock med höns, nej flera skall det vara. Så H. byggde i sitt anletes svett. Jag hade visserligen föreslagit att vi skulle köpa en lekstuga till eller något slags litet förrådshus, men det förkastades. Durabelt skulle det bli, även om det kanske trots allt inte blev så mycket billigare.
Fönstrena hade vi i lager, men virket köptes som nytt. Mitt förslag om att vi skulle använda de "stumpebräder" vi har i lager föll inte i god jord. Säkert var det lättare att bygga så här.
Det lilla "titta in" fönstret skar vi till av gamla glasskivor från växthuset. Där kan man se efter vad som händer hos hönsen utan att behöva öppna dörren. Inredningen är mycket enkel med sittpinnar och två gamla trälådor som reden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar