Sommarkycklingar.

I över två veckor har vi haft riktigt varmt väder. Inte ens nätterna ger ordentlig svalka. Just då besluter sig tre hönor för att det bästa man kan göra är att lägga sig ner och ruva. Jag tycker synd om dem, förutom att det är varmt i hönshusen så är ju hönorna väldigt varma när de ruvar. Tycker mig ha läst att det är 40 grader under dem och det kan jag lätt tro för varma är de om magen när jag lyfter på dem för att plocka bort ägg som de andra påpassligt lagt i samma rede.

Hos dvärghönsen ruvar Mustikka. Nu har Elvira, vår allra bästa hönsemor, anslutit sig till henne. De har med gemensamma krafter gjort sig av med allt strö som fanns i redet. Det betyder att äggen mycket lättare rullar hit och dit. Det har de också gjort, till grad att jag är tveksam om det alls blir några kycklingar. Flere gånger har jag hittat märkta ägg som inte alls ligger under en presumtiv mor utan helt för sig själv.

Hjalmar visar Carmen något gott. I bakgrunden Anastasia.

Hos Tyrnävähönsen är det Signe som för andra gången på allvar gått in för att få kycklingar. Det sägs att ungefär hälften av tyrnishönorna är benägna att ruva. För mig räcker det helt bra att Signe gör jobbet och tydligen är de andra också nöjda med det. Eftersom det inte går att avskilja hennes rede från de övriga går de alla och värper hos henne. Därför måste jag också kolla läget under henne. Hon verkar vara närmast i trans när jag sticker in en hand under henne och lyfter upp henne för att plocka bort de omärkta äggen. Normalt är hon inte alls en kelhöna, men ruvandet påverkar henne tydligt. Nu är det ännu några veckors väntan och sen får vi se vad det blir.

För att något svalka hönsen serverar jag dem vattenmelon. Det är också ett säkert trick när jag vill ha dem in i hönsgården efter att de fått spatsera fritt på tomten i några timmar.