Hönsen fryser och vi med dem.

Den senaste veckan har vi flera morgnar noterat ner till -23 grader. Det betyder att kölden inte bara kniper i våra kinder utan också i de arma hönsen. På stora sidan har de klarat det bra, men lilla sidan måtte vara byggt av klenare virke för där är det svårt att hålla värmen under så kalla nätter. Att vattnet fryser på natten är ju inte så farligt för hönorna sitter ju uppe på sina pinnar och får sedan rent, ljummet vatten på morgonen. Varm gröt får de också, något som dvärg kochina begärligt pickar i sig.
Nu väntas ännu bistrare köld svepa in från Sibirien. Jag har hittat på en lösning som något bättre håller värmen. Till natten har jag riggat upp trasmattor som kringgärdar hönsen upplugna på sina sovpinnar samt en värmelampa och det värmerör som vi införskaffade inför senaste vinter. Det sistnämnda har inte alls levt upp till förväntningarna och vi är inte de enda som är missnöjda med dem. I det lilla utrymme som uppstår innanför trasmattsväggen hålls i alla fall värmen på plus.

Höns skyddas ju för kölden av sin fjäderdräkt, men då skall man inte som en av de små hönorna gå och tappa nästan varenda fjäder och det över en natt. Ingen av våra hönorna har någonsin tappat fjädrarna så radikalt. På vissa ställen lyser bara skinnet lyser igenom, rena hönshuden. Dessutom tycker jag det kunde räcka med en ruggning på hösten, men också senaste år ruggade dvärghönsen både höst och vår.

Dvärg kochin skall vara små runda fjäderbollar och inte se ut som avtärda dammvippor.

Katt eller labrador?

Det verkar vimla av möss i våra uthus. Ja, än så länge håller de till där. Den första vintern här hörde vi faktiskt konstiga ljud i vardagsrumsväggen och hundarna snusade ivrigt i ett visst hörn. Sen blev det tyst och hundarna tappade intresset för väggen. Men där ute finns det alltså liv. Och nu har vi haft en råtta som gnagt på hönshuströskeln, men som gav upp innan den kom in till hönsen. Katter lär sällan ta stora råttor,men för att råda bukt på mössen skulle det vara bra med en katt. Nu är inte alla i familjen så förtjusta i katter och en del är allergiska så någon egentlig kattdiskussion har aldrig uppstått. Vad behöver man en katt till när man har en labrador?

Cora har alltid intresserat sig för livet som förs under snön. Med huvudet på sned står hon och lyssnar för att plötsligt kasta sig fram och vilt snusande dyka ner i snön. Hittills har det inte lett till någon fångst, men nu har hon lyckats. Länge bökade hon runt, snusade, lyssnade, kastade sig ner i snön och grävde runt och då kom det plöstligt ett litet djur farande upp ur snön och rusade iväg för att strax dyka ner i snön igen. Cora efter, mera snus och bök och plötsligt kom hon stolt farande till mig med en mycket levande mus i munnen. Jag är inte den som knäcker nacken av möss, så jag bröt mot allt vad Cora lärt sig och sa åt henne att bita ihjäl den. Hon släppte ner den på stigen, den sprattlade och då böjde hon sig fram och bet ihjäl den. Därefter gick hon sin väg, uppenbart belåten med sin jakt.