Dimmer i hönshuset.

Jag är verkligen ingen nattuggla och därför har hönsens sena kvällsvanor ibland ställt till med problem. På sommaren skall man stänga om dem så att inget rovdjur får sig en stek och på vinterhalvåret måste lampan i hönshuset släckas. Jag har levt i tron att en dimmer skulle innebära större elektriska ingrepp, men det visade sig inte vara fallet. En ny ”glödlampa” införskaffades som i sockeln hade en manick som med en behändig liten grej kan skapa skymning för att locka hönsen upp på pinnarna. Det är framför allt orpingtona som skall lockas, dvärghönsen sitter på sina pinnar redan kl. 20. De stora skulle, om de fick lov, dansa schottis in på småtimmarna. Men nu är det slut på det roliga. ”Solen” går ner kl. 20 och senast en timme senare sitter de alla på pinnen.

Litet opålitlig är lampan för det har hänt att den plötsligt slocknat och då står både höns och jag som förstenade innan jag tänt den igen. Höns blir ganska paralyserade om det ett tu tre blir mörkt och vet inte vad de skall ta sig till, eller hur de i den plötsliga natten skall ta sig upp på sina pinnar.

Tydligen är det bara svårt att röra sig uppåt i mörker, för det har hänt att någon höna redan legat i värpredet när jag kommit på morgonen för att åter låta ”solen” gå upp. Nu på vintern är det ju verkligen mörkt på morgnarna, men redan nu har det värsta mörkret börjat ge vika. Om någon av orpparna haft bråttom till redet då har också Albert hoppat ner från pinnen. Otåligt står han precis innanför dörren och väntar på mig. Det har hänt att han i sin iver ramlat ut över tröskeln och sedan värdigt fått kliva tillbaks för att anmäla att nu – äntligen – vankas det morgonmål.

Vintervädret har hittills varit ganska så varierande med plötsliga köldknäppar följda av blidväder. När det vankas kalla nätter då tänder jag en andra värmelampa hos dvärghönsen. Det är en glaslampa som sprider ett milt rött sken, den andra är keramisk. Jag har inte märkt att det röda skenet överhuvudtaget skulle störa hönsen och deras sömn. Den enda skillnaden är att om den röda lampan är tänd, då kommer hönsen ner från pinnarna när de hör att jag rumsterar hos de stora.

På sommaren är det svårare att få hönsen in i husen. Kanske jag måste börja med att ge dem litet nattmat inne, om det skulle få dem att överge de sköna sommarnätterna. Men till dess är det ännu långt.