Padda som underhyresgäst.

Flickorna, 7 och 9 år gamla, odlar jordgubbar i en pallkrage. Nu har de fått en underhyresgäst i form av en stor padda. Den har gjort i ordning åt sig en trevlig grop där den ligger och plirar. Vi har haft flera soliga och varma dagar och då har den grävt sig ännu längre ner och täckt för ingången för att ha det riktigt mysigt svalt och fuktigt. Barnen tycker det är mycket roligt att följa med dens ytterst stillsamma liv. Storleken tyder på att det kan vara en hona. De blir könsmogna vid 4-5 års ålder och lever i 7-10 år. I fångenskap kan paddan bli upp till 50 år och den äldsta vilda paddan blev hela 36 år.

Paddan ligger djupt nergrävd i jordgubbsodlingen.

Paddor är väldigt stationära och håller koll på sitt eget lilla revir. Därför tror jag att det här gott kan vara den paddan som ladugårdssnoken i fjol försökte svälja. Paddan var ändå för stor och lyckades, med litet mänsklig hjälp, komma undan.

Jag antar att vår padda rör sig under natten och försöker få något att äta. Att bara sitta i gropen och vänta på att något matnyttigt passerar är knappast lönt. Mest äter paddor sniglar, insekter och spindlar, men sägs också kunna ta möss och ödlor. Jag hoppas att den och snoken båda besluter sig för en sork- och musdiet. I zoologiboken från år 1951 poängterar man att paddan är ett nyttigt djur eftersom den inom sitt revir äter sniglar och larver. Jag hoppas att den inte ligger i pallkragen i väntan på att jordgubbarna skall mogna. Det vore för snopet om paddan åt upp hela skörden.

Gärna skulle jag se hur paddan klättra upp i pallkragen. Och hur kom den på att överhuvudtaget göra det? Kanske det doftade fuktig jord när flickorna hade vattnat sina jordgubbsplantor. Jag antar att den sträcker på sig och skuffar med bakbenen medan den häver sig upp med hjälp av frambenen. Och hur gör den när den skall ut ur pallkragen? Tar den ett modigt skutt ner på marken eller söker den sig sävlig neråt?