Trädgård i blom.

Jag kan inte låta bli, att som något skrutt från Mumindalen, sno runt i trädgården och dag för dag notera vad som skett. Våra äppelträd har inte ännu slagit ut, men plommonen och päronträden vi planterade i fjol blommar. Potatisen har kommit upp. Rödbetorna, morötterna, löken, ärterna och bönorna är sådda.

Det nya päronträdet blommar helt lovande.

I skogen finns det ett sådant överdåd av blåbärsblom att man blir alldeles matt vid tanken på allt som skall plockas. 6-åringen planerar redan sin blåbärsförsäljning. Visserligen skall de flesta presumtiva köparna få rabatt, men om vi får en sådan skörd som blommen antyder kommer förtjänsten att bli ansenlig. Jag vill ju inte slå ner entusiasmen med att förutspå att det kan bli en så torr sommar att blåbären torkar bort. Med tanke på den våta våren skulle det inte förvåna mig om sommaren blir torr. Numera är väderleken mera oberäknelig och det är svårare att spå framtida väder. Tids nog får vi se hur det blir.

Jag tycker blåbären blommar bättre än på flera år.

Ur bisynvinkel har våren varit ganska bra med mycket blom. Endast den ständiga blåsten stör dem. Jag läste att bisamhällen som står på blåsiga platser producerar mindre honung och det är ju lätt att förstå. De kan inte komma hem med lika tung last som i lugna förhållanden. Tyvärr bor just vi på ett mycket blåsigt ställe. Vinden kommer farande över de stora fälten upp på vår backe. För något år sedan beslöt Gården att ta ner alla buskar som växte vid dikeskanterna så nu viner det etter värre.

Den här synen möter en när man lyfter taket av bikupan. Aktiviteten är så här års mycket stor.

När jag gick på biodlarkursen poängterades det att man skall skriva upp sina iakttagelser när man går igenom samhällena och kanske framför allt de åtgärder man vidtagit vid sin genomgång. Då tyckte jag det lät överarbetat med ett kartotekssystem för kuporna. Idag har jag den största förståelsen för det här. Jag kan i alla fall inte hålla i minnet när jag gjort vad i de olika kuporna. Med fjolårets många svärmar i gott minne förbereder jag mig nu för kommande svärmar. I går köpte jag mera material, satte ihop lådor, målade dem, trådade ramar och vaxade dem. Ju mer man håller på desto snabbare går det när greppen börjar bli innötta.

De här bina är missnöjda med att det blivit en glipa mellan lådorna. De har gått igång med att täta den.