Reginas fjärde dag.

De nog så intressanta, våra höns. De har nu alldeles tydliga roller. Det var ju Viola som beslöt sig för att börja ruva. Hon uppfattar nu att hon och ingen annan är Reijo/Reginas mamma. När jag kommer med maten är det hon som lockar fram kycklingen och lyfter fram godbitar åt den. Margareta ligger envetet på de ägg som värpts under den senaste tiden. Jag hade ju tänkt att jag skulle ha kunnat avskärma den som ruvar så att de andra inte skulle lägga fler ägg i redet, men av det blev intet. Benjamina har också fått för sig att hon skulle vilja bli mamma, men hon är en sån hoppetossa att det inte vill bli till något. Därför lägger Margareta beslag på alla ägg hon kan. De trängs stundvis i redet och hackar vildsint varandra i huvudet för att få ensamrätt till äggen. Isabella som i fjol mest var en glad moster och inte deltog i uppfostrandet av de nio kycklingarna hänger med Gunnar. Nån skall han ju stackaren ha att umgås med, när de andra bara fräser åt honom.

När man är liten är det tryggast att vara nära mamma.