Ofta hör
jag ett ivrigt kacklande från dvärg kochina medan jag ger mat åt orpingtona.
Men här en dag var det ett värre liv än vanligt. När jag kom in till dem var
det nästan som i slaget vid Lützen, fast istället för dimma var luften fylld av
damm. Elvira var fullständigt rasande och angrep häftigt Mustikka. Vad som
egentligen hänt vet jag inte, men tydligen hade Mustikka stigit upp från sitt
rede där hon troget legat, för att få i sig litet mat och släppa en mega
bajskorv. Kanske hade hon kommit för nära kycklingarna eller så hade Elvira
under sin ruvningstid glömt bort hela Mustikka och trodde att hon var ny i
flocken. Hur som haver så rök både dammet, fjädrar och hela hönor. Jag aldrig
sett en höna så vildsint angripa en annan. Slutligen räddade sig Mustikka upp
på pinnen. När jag lyckats locka Elvira och kycklingarna till sin matskål smög
sig Mustikka hastigt ner och åt litet innan hon återvände till det trygga redet.
Mustikka ligger platt i sitt rede. |
Idag
satt Mustikka igen på pinnen och en annan höna låg i redet. Ganska lumpet att
nu tränga ut henne, för nu närmar sig K-dagen med stormsteg. Den hönan lämnade ändå redet efter att hon värpt ett ägg. Isabella sköter ivrigt
kycklingarna tillsammans med Elvira som ju gjorde allt jobbet med ruvningen. Få
se om Mustikka skall få vara ensam om sina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar