Elsa är en tupp.

Nu är kycklingarna en dryg månad gamla. Jag hade ju tänkt mig att jag skulle kunna avgöra könet på dem utgående från hur de betedde sig som helt små. De två modiga kycklingarna skulle vara tuppar, medan Elsa som gömde sig under Elvira var en höna. Så gick det inte alls. Snart visade det sig att Elsa precis som pappa Knut var friserad och ofta tänkte jag att där går Elsa med sin stiliga pälskrage. Så ser det nämligen ut med de burriga fjädrarna runt det lilla huvudet. Kammen växte på henne, men det gjorde de på Elvis och Elmo också. De två utvecklade och ganska snart stjärtfjädrar och sådana har ju tuppar – eller? Så en dag såg jag att Elsa hade något rött under näbben och då var det bara att erkänna att hon är en han, en tupp. Haklapparna utvecklas. Däremot ser Elvis och Elmo ut att vara tuppar. Puolukka och Joulukka är en vecka yngre, men jag misstänker att de båda är tuppar. De sträcker sig långa och går mera upprätta än hönorna.

Visst ser det här ut som två hönor? Det är Elmo och Elvis, men alltså presumtiva hönor.
 Det rödaktiga ljuset beror på värmelampan som kycklingarna fortfarande gärna ligger under.

Både Elsa, Elmo och Elvis är svarta, vilket förvånade mig då jag trodde att jag skulle få något allmänt gråmurrigt. Pappan var grå med inslag av litet brunt och de som kan antas vara mödrar är mörkare grå eller eventuellt den bruna Elvira. Däremot har Mustikka som är svart fått två gråa kycklingar. De svarta ser i alla fall helt fina ut så jag är nöjd med dem.

Knutte tog vi bort för det blev ganska mycket irritation med två tuppar, även om de inte slogs sinsemellan. Nu när Knut är borta har det blivit mycket lugnare bland hönorna. Ut får de också komma när jag hunnit hem på eftermiddagen. Alla de vuxna rusar ut för att sandbada medan kycklingarna står i lucköppningen och piper efter sina mammor.