tisdag 14 april 2015

Hönorna ville inte gå ut.

I drygt en vecka har jag kämpat med att få hönorna att gå ut. De är ju så unga att de aldrig har upplevt hur det är att fritt gå ut och njuta av naturens håvor. De har tvärtom varit till ytterlighet misstänksamma och att bara slänga ut dem har inte varit att tänka på, så ängsligt har de uppträtt. Tuppen är, som en del herrar, mycket förtjust i bulle och det draget utnyttjade jag genom att lägga bullbitar längs den stege som går upp till luckan som för ut till hönsgården. När det fungerade och de plockade bullbitar under tuppens ledning lade jag bitar högre upp s.a.s. på tröskeln. För att nå dem måste de ta några steg upp på stegen. H. lyckades sedan med oändlig försiktighet sakta fösa ut Blanka och tuppen. När isen väl var bruten har Blanka de senaste morgnarna genast gått ut när jag öppnat luckan. Tuppen och Cleopatra har småningom försiktigt följt efter medan Albertina under ett förskräckligt högljutt kackel ”det är faaarligt” stannat inne. Hennes gräsliga larmande har lockat in de andra och jag har helt misströstat. Men idag har de varit ute allesammans och sprättat runt av hjärtans lust. Endast en häftig hagelskur tvingade in dem.


Tuppen är, fast han är stor och ståtlig, nog en riktig velour tupp. Jag rev den lilla bur som jag först hade Esmeralda i. När jag öppnade buren genom att ta bort kortsidan rusade Elrond fram mot den hög av hö som låg där, lade sig ner och kucklade och skvätte omkring små hödelar och hade sig till den milda grad och lät på alla sätt hönorna förstå att här fanns en alldeles utmärkt plats att värpa på. Blanka och Cleopatra stod bredvid varandra och såg ömsom på tuppen ömsom på varandra som om de tyckte att han inte var riktigt klok. När han rumsterat runt i höet en stund vart han nöjd och gick bort. Då gick Blanka fram till höet och pep precis som hönorna gör när de är färdiga att värpa, tydligen helt införstådd med tuppens uppmaning. Ingen har ändå värpt i höet så jag misstänker att förutom Albertina är det Cleopatra som värper. Vi har nämligen inte på länge fått tre ägg på samma dag.




PS Cora brukar alltid formligen sluka sin mat, men idag åt hon sitt morgonmål med viss tveksamhet. Morgonillamående? På fredag är det dags för ultraljud och då får vi veta om hon verkligen är dräktig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar