Orpingtontuppen lord Melbourne har under en månad ökat sitt galande. Någon vacker röst har han inte, men han klämmer i för kung (eller i hans fall för drottning) och fosterland. Klumpiga försök har han också gjort för att para sig, men hamnar lätt fel på den ointresserade hönan.
 |
| Orpingtonhönan Victoria |
Jag har läst att orpingtonhönsen börjar värpa först efter 1/2 års ålder och eftersom vi nu genomlever en mycket mörk vinter har jag tänkt mig att ägg får vi se först närmare påsk när det börjar ljusna ute. I går konstaterade jag efter att ha gett hönsen mat, att Victoria ser ut att ha en bra röd kam, måntro hon snart börjar värpa. Orparna är bara drygt 5 månader gamla, så otålig behöver man inte vara. Hon hade för en tid sedan legat och boat sig, men som sagt hade jag inga större förväntningar på ägg ännu på en tid. Stor var därför min häpnad när jag i går hittade ett ägg strax innanför dörren när jag tittade till hönsen för natten. Victoria måtte ha varit lika häpen som jag eftersom det låg där bara till synes helt slumpmässigt. Skalet var uselt och för att bärga det utan att det skulle gå sönder måste jag ta i det med stor försiktighet. Jag hoppas dock att skalen med tiden blir bättre för annars blir det minsann inga kycklingar.
 |
| Louise har ännu en mera outvecklad kam. |
 |
| Det vitare och mera ovala ägget är värpt av en dvärgkochin och väger närmare 40 gram. Det innebär att det första orpingtonägget minsann inte var stort. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar