Så var vi då där där vi egentligen inte ville vara. Vi har nu sex bikupor i trädgården. Förutom de tre som övervintrade har vi en som vi själv skapat = en avläggare och två svärmar. I går när jag kom från jobbet fanns det en svärm i äppelträdet.
 |
| Svärmen har den här gången sökt sig högre upp |
Jag plockade ner den, men vips var den där igen. Sen väntade jag till kl 18 och tog ner den på nytt, men de hölls inte heller den här gången i kupan utan återvände till samma kära äppelträd. Det är inte det lättaste att i full utstyrsel klänga omkring i ett träd med en papplåda som man skall skyffla ner en svärm i. Också när bina väl är i lådan är det ganska bökigt att komma ner helskinnad och utan att allt för många bin flugit bort. Först när vi med gemensamma krafter sent på kvällen tog ner svärmen lyckades vi med att få dem att stanna i sin nya kupa.
Genom att samhällena ökat i väldig takt och alla skall ha tilläggslådor på för att samla honung i har jag varit nödd och tvungen att lära mig att också spika ihop ramarna. Nu går spikandet, trådandet och vaxandet ganska så elegant. Däremellan målar jag lådor för brinn kära livet.
Idag har det regnat hela dagen så jag har inte tagit itu med en kupa som ser överfull ut. Bäst att göra det snarast innan de sticker iväg.
 |
| Så här livat kan de se ut strax efter att man gått igenom ett samhälle. Här har de dessutom fått en låda till. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar