Tegel bärs in och ut.

Jag tycker att jag nästan varje vår förundrar mig över det konstiga vädret. I år njöt vi redan före Valborg av över 15⁰. Några dagar senare hade vi kraftig nattfrost och t.o.m. snö någon dag. Därefter har det varit kylslaget, blåsigt och solfattigt. Nu lovas det ändå bättre tider. Så fort solen tittar fram kastar sig bina ut för att släpa hem nektar och pollen till kupan. Sälgen och alla varianter av den slags träd blommade så det stod härliga till. Också lönnblommen verkar ha varit populär hos diverse pollinerare. Tre av kuporna var så klickfulla av bin att jag fick lov att sätta en låda med utbyggda ramar under, trots det kyliga vädret. Än har jag inte kommit åt att granska deras förehavanden. Det är bäst att inte i onödan kyla ner kupan och förorsaka problem för ynglen.

Ute har man överhuvudtaget inte kunnat så ännu. Marken har varit både kall och fuktig, för det har regnat ovanligt mycket för att vara maj. Däremot spirar det i orangeriet, även om en del av odlingarna tog stryk en riktigt kall frostnatt. Senaste höst inhandlade vi ett rejält lass med gamla tegelstenar som i sitt tidigare liv varit en del av en skorsten i en ungdomsgård. Tillsammans lastade vi teglen på vårt släp och körde hem med kanske litet sviktande däck. 

Prima tegelstenar som inte ens var svåra att rengöra från murbruk.

Här hemma fick vi lov att lasta om dem på lastpallar som en i taget kördes ner till orangeriet, varefter teglen skulle bäras in i orangeriet och staplas snyggt. Lastpallarna rymdes alltså inte in genom dörren därav allt detta bärande. Av tegelstenarna murades odlingsbassänger. Senaste sommar hade vi odlingarna i olika lådor och ämbar. Det blev, speciellt som det var en ovanligt het sommar, litet utmanande att se till att inte allt torkade bort. Nu hoppas jag att teglen och den större volymen skall hålla mullen lagom fuktig. När murandet var klart fick jag det glada beskedet att de ca 100 teglen som blivit över skulle bäras ut och lagras där för kommande behov.

Mulltransport på gång.

 Odlingsbassängerna skulle naturligtvis också fyllas med mull. Nu togs alla våra ämbar och hinkar i bruk. Nere vid vägen hade en lastbil lämnat en stor, mycket stor, säck med mull. Ämbar efter ämbar fylldes med mull och staplades på en lastpall som H. sedan med Avanten (att släpa en hel stor säck orkade den inte) kunde köra till orangeriet. Där kånkades ämbaren in och tömdes i bassängerna. Vad kan man annat säga än att landslivet ger en många möjligheter till styrketräning.

I det översta tegellagret lades tegeln liggande så att avställningsytan blev större.

I samma bassäng samsas tomater, sallad, basilika och blommande violer.

Man kan fråga sig om det är vettigt att odla både björnbär och ekar i ett orangerie. De ljusa "bollarna" är nämligen ekollon som nu gror för fullt.