Februarisnö

Det hade snöat hela natten mot söndagen och snön fortsatte dala ner på morgonen. I snön sågs spår av ekorren som hade hoppat över vägen. När det är barmark är det bara hundarna som vet vem som under natten gått över vår gård. Men nu blev det synligt också för oss människor. En hare hade sökt skydd under en ung grans nedhängande grenar, men som tydligen funnit för gott att hoppa vidare när hundarna kom ut på morgonen. Bakom huset har hjortarna sin stig. De har hittills haft en lätt vinter och har de bättre än många andra eftersom de stödmatats hela vintern.

Det är som om snön skulle lägga under sig inte bara marken utan också alla ljud. Det tjocka snötäcket gjorde att det blev påfallande tyst, men så på väg efter morgontidningen hörde jag plötsligt vid stallet en sparvflocks ivriga tjatter. Det är ett lyckligt litet ljud som innebär ett löfte om en vår som efter månader av väntan kommer att komma.

Visst kan man redan i januari/februari plötsligt känna ett stråk av vår i luften. Det kommer hastigt i en vindpust, drar förbi och lämnar efter sig känslan av att vi har lämnat det mörka bakom oss. Andra dagar är det bara snö och tråkigt slask som gäller.

Också hönorna har märkt att det blivit ljusare. De bruna hönorna har från början varit morgontidigare än de sommarhönor vi har haft förr. Nu har de ofta värpt redan när jag kommer till hönshuset ½ 8 på morgonen. Tidigare flockar har kunnat värpa först 10-tiden. I går när jag kom till hönshuset möttes jag av en överraskning. I ett hörn där det låg torrt hö låg ett litet, snarast svagt rosafärgat ägg. Blanka har börjat värpa! Det roliga var att när jag någon dag tidigare kastat höet dit gick tuppen genast dit för att inspektera det. Med kluckande ljud trampade han runt och kastade något strå åt sidan, hukade och visade att man faktiskt kan ligga där bekvämt. Blanka reagerade genast på hans kluckande och tillsammans med tuppen undersökte hon noga platsen. De såg ut som ett ungt par som bekantar sig med sin första bostad. Tydligen lyckades Elrond övertyga Blanka eftersom hon valde att värpa där.

Blankas ägg är det ljusaste och också det minsta.

Sedan Blanka strax före jul kom i huset har hennes kam vuxit betydligt. En stor och röd kam betyder att hönan är färdig att börja värpa.