Den här
eländiga sommaren har barometern stadigt stått på ostadigt väder och rätt har
den haft. Det har varit ständiga regn och kyligt. Det här har lett till att vi
sett ovanligt få ormar. På vårt sommarviste har vi sedan urminnestider haft en
snok som bott under verandan, en som bott i den gamla ladugården och en som
vistats i stranden under bryggan. De har naturligtvis ynglat av sig och det har
varit vardagsmat att få syn på en snok. Från min barndom kommer jag ihåg hur
man kunde hitta snokägg i den gamla gödselstacken bakom ladugården. Var de
lägger ägg idag vet jag inte.
Varma
vårdagar kan verandasnoken ta sig under ytterdörren och ligga och sola på
verandan när man kommer ut till landet. Vanligare är dock att den solbadar på
trappan. En gång kom den in i vardagsrummet och gömde sig vid det ståhej som
uppstod genom att ligga stel som en pinne tätt intill kaminen. Mamma tog helt
sonika i den och bar ut den. Hon fick förresten en gång syn på en ormstjärt i
gödselstacken, tog tag i den och drog ut den för att se vem det var.
 |
| Snoken är lätt att känna igen på de gula fläckarna i nacken. |
De enda
ormar vi idag ser dagligen är två kopparormar, som ju inte alls är ormar, som
ligger överst i vårt kompostkärl och surmulet ringlar undan när man lyfter på
locket.
Till det
mera spännande hör att hitta ormskinn. I fjol låg ett långt sådant i växthuset.
Men i år har vi bara några få iakttagelser av snokar. Det samma gäller ödlor,
som det brukar finnas rikligt av. De ligger väl som alla andra hemma och
trycker.
En
huggorm har jag dödat (jag tycker man får döda dem på egen tomt). Barnen hade en
av dessa sällsynta vackra dagar varit nere i stranden och lekt. Jag kom dit
strax efter tillsammans med hundarna. Melissa snusade litet runt och studsade
plötsligt tillbaka. Cora som alltid är nyfiken gick till samma ställe och
uppförde sig på samma sätt. Då måste jag ju se efter vad de reagerade på och
där låg en huggorm skönt hopslingrad. Tursamt nog fanns det en spade i närheten
och dess saga var all.
Jag
läste förresten i Zoologi för
lärdomsskolor från 1951 att man vid huggormsbett för att förhindra att
giftet skall sprida sig i kroppen skall binda om den bitna lemmen ett stycke
ovanför bettet. Därefter skall man placera den sjuke i säng och ge patienten
starkt kaffe eller te och något alkohol. Jag misstänker att tilltron till
kaffets läkande effekt har minskat och tycker det är bäst att man uppsöker
läkare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar