Höstarbete.

 

Nu är hösten verkligen här efter en lång och varm september. I morse meddelade jag när jag tände hos hönsen att idag regnar det inte. När jag kom ut från hönshuset kunde jag konstatera att nej, det regnade inte, det snöade.

Hösten innebär också återkommande sysslor. De pelargoner som inte mera blommar har får flytta till ladugården i vinterförvar. Trädgårdsmöblerna har ställts undan, båtarna är upptagna. Jag har tvättat bikupornas lådor och sorterat de ramar som skall sparas för nästa säsong.

Till de jobbigaste sysslorna hör att kratta. Egentligen får löven gärna för min del ligga kvar på marken och småningom förmultna, men lönnlöven bildar så kompakta mattor att de måste krattas bort för att inte helt förstöra gräset. Nu har jag inspirerats till att samla löven i stora säckar för att under vinterns lopp bre ut dem i hönshusen. Jag har varit skeptisk med det där med plastsäckar, men på olika diskussionsforum bedyrar man att löven inte börjar mögla. Försöka kan man alltid för löven skall ju ändå samlas ihop och jag vet att om det bara lyckas bli hönorna jätteglada över att få krafsa runt bland dem. En del av löven skall läggas runt vinrankorna i orangeriet. Det skyddar rötterna bl.a. från tidig uttorkning då vårens solstrålar börjar värma igen. Den ena vinrankan som växer ute har fått nytt skydd för den (nuförtiden) ständigt pinande blåsten.

Två lastpallar bildar skydd för vinrankan.

En del av löven har hamnat på komposten där jag gjorde ett överraskande fynd. Där växte i september en mycket stor och kraftig tomatplanta. I något skede har vi kastat det vi rensat bort i orangeriet på komposten och så har ett tomatfrö börjat gro. Nu har den ju säckat ihop, men fin var den så länge värmen räckte till. 

På komposten blommade en tomatplanta sent i september.

Vi har för övrigt i år experimenterat med egna frön. Det vill säga det var frön från en ovanligt god tomatsort inköpt på Lidl. Nu blir ju resultatet av en sådan odling inte precis det samma som modertomaten, men vi hade faktiskt tur och de var urgoda. Nu har vi lagt undan litet frön för nästa år så får vi se vad det sen blir. Vi har enats om att nästa år skall det inte bli fullt så många busktomatplantor. Vi konsumerar hellre större tomater. Jättestora blev tomatsorten Black Russian. Det lär vara en kulturarvssort och som namnet säger från Ryssland. Faktiskt blev frukterna så stora att 11-åringen undrade om det verkligen var en tomat jag gav honom när han behövde en till matlagningen. En annan sort vi gärna odlat är Dansk export, med gula tomater. Men nu är det långt tills nästa odlingssäsong och man kan bara planera för den.

Tomaten från Lidl gav stora saftiga frukter.